Denna sida uppdateras ej längre. Numera bloggar Niklas Udd på Enligt Niklas (enligtniklas.se). För nyare texter och mer aktuell information bör du gå dit.

Gå till Enligt Niklas (Niklas Udds nya blogg)

Meny:

Sök
Bläddra

Ladda ned

Om du vill spara eller skriva ut den här artikeln kan PDF-versionen vara att föredra.
Ladda ned PDF (121 kB)

Citera texten

Naturligtvis får du citera denna text, men glöm då inte att lägga in lämpliga hänvisningar. Om du vill får du dessutom gärna skriva en kommentar om att du har citerat texten.

Slumpvalda artiklar

- Jag är 12759 % säker på att det här är en bugg
- "Chips or cookies?"
- Fantastisk analys av statsvetare

Reserapport

Publicerad: 2007-05-15
Skriven: 2007-03-21
Kategori(er): jag, Kanada, skola

Efter mina utlandsstudier ville den internationella koordinatorn att jag skulle skriva en reserapport. Denna rapport har skickats in, men nu finns den också här.

Introduktion

Under höstterminen 2006 var jag i Kanadas huvudstad Ottawa där jag studerade vid University of Ottawa. Det här är min reserapport för den resan. Dokumentet är i huvudsak tänkt för de som själva är intresserade av att åka utomlands och överväger University of Ottawa som ett alternativ.

I Sverige läser jag civilingenjörsprogrammet Informationsteknik på KTH. Det var under första halvan av mitt fjärde år på det programmet jag var utomlands. Alla kurserna jag läste kunde jag sedan tillgodoräkna mig inom programmet.

Under min tid utomlands skrev jag ganska många artiklar som jag publicerade på min hemsida. Några av dessa är av rent personlig karaktär, men andra kanske kan vara intressanta även för dem som inte känner mig. Artiklarna som handlar om min utbytestermin finns samlade på udd.be.

För mer information går det bra att kontakta mig (exempelvis genom att skriva en kommentar till denna artikel).

Före resan

Ganska långt innan avresan var det dags att ta tag i det hela: ansökan skulle skickas, kurser skulle väljas och boende skulle ordnas. Det kändes ganska överväldigande då, men det hela löste sig fint till slut.

Redan på ansökan som skulle skickas till värduniversitetet var det dags att välja kurser. Att hitta kurser var inte helt enkelt. Dels finns det flera system, som inte är i fas med varandra, och dels verkar informationen ofta hinna ändras från det att ansökan ska in tills dess att kurserna verkligen ges.

Tips: När det gäller att hitta kurserna är ett praktiskt tips att gå till universitetets hemsida och klicka på boken med ett C i högst uppe till höger. Du kan nu antingen välja Courses och leta dig fram där. Du kan också välja Timetables och sen Courses Offered On Campus. Den senare är extra praktisk.

Ett litet problem när det gäller att hitta kurser är att det inte får finnas några schemakrockar. Detta är sannerligen inte enkelt att lyckas med och tyvärr kan roliga och intressanta kurser få väljas bort därför.

Ytterligare en tråkighet med schemat är att kurser ibland är inplanerade på fler pass än vad som verkligen krävs. På schemat kan, säg, två labbar finnas inplanerade. Detta innebär att du inte kan välja en kurs som har något annat inplanerat under dessa två tillfällen. Det är dock fullt möjligt att professorn som håller i den första kursen på första föreläsningen säger att labbarna är frivilliga och att det lika bra går att göra dem på egen tid.

Ett annat bekymmer innan avresa är att ordna boende. University of Ottawa kommer, om inget ändras, att fråga dig om du vill bo på skolan. Att du svarar att du vill det är dock ingen garanti för att du verkligen kommer att få bo där. Det här skapar således lite oro, men jag tror att de flesta som ville bo på skolan fick göra det (dock inte alla).

Att bo på skolan har vissa fördelar – såväl som vissa nackdelar. En fördel är att det är nära. Du tar dig från din säng till din föreläsningssal på ungefär fem minuter. En annan är att du, helt automatiskt, får träffa andra människor. Just den sista punkten tycker jag är den största fördelen.

När det gäller nackdelar kan nämnas att rummen inte är speciellt stora men däremot ganska dyra. Utöver det kan punkten med alla människorna omkring även vara en nackdel. Att dela kök med över 45 andra personer kan ibland vara lite frustrerande. (Jag återkommer till punkten om boende.)

Bortsett från de större nackdelarna med boendet som nämndes ovan är det också värt att poängtera att det finns mindre. Exempelvis har de ganska stränga regler som säger att du inte får ha gäster mer än si och så många nätter. Detta kan vara lite tråkigt om någon hemifrån kommer och hälsar på.

Vad det gäller flygbiljetter köpte jag mina hos Air Canada. Det var förvisso lite struligt, men allt löste sig och jag blev mycket nöjd. Två fördelar är att de hade ett bra pris och att de dessutom flyger till Ottawa och inte bara Montréal som vissa andra. (De som landar i Montréal måste antingen åka buss eller byta till inrikesflyg.)

Tips: Om det, när du har beställt, står att du ska hämta ut din biljett på valfri resebyrå ska du inte besöka varenda resebyrå i hela Stockholm i jakt på biljetter bara för att mötas av levande frågetecken och människor som säger ”Här finns inga biljetter, men så där går det när man beställer på det där Internet”. Det gjorde nämligen jag och det var ingen nöjdare. Till slut kom jag dock till en resebyrå som ringde upp Air Canda och frågade. De ber mig ringa tillbaka och ger mig ett nummer. Numret i fråga var dock spärrat från såväl min ip-telefon som mobiltelefon så jag fick bege mig ut på jakt efter en telefonkiosk. Väl i kontakt med Air Canada fick jag reda på att resebyråsamarbetet inte gällde här och att jag istället skulle få mina biljetter i elektronisk form. Att det hade stått så på hemsidan berodde på en bugg (som jag tror är fixad nu).

Tips: Glöm inte att lyssna på techno-dance-trance-kanalen på flygplanets interna radio. Sjukt bra!

Vad det gäller andra praktiska detaljer är det ganska lätt att åka till Kanada. För studenter som tänker vara i landet mindre än sex månader behövs inget visum. Inte heller några extra vaccinationer är nödvändiga. (Dessa uppgifter kan naturligtvis ändras.)

Något som är värt att säga som en sista punkt på det här avsnittet är att många utgifter måste betalas i förväg. Exempelvis ska hela terminshyran betalas i förväg för dem som bor på skolan. En försäkring måste, även den, betalas som en klumpsumma. Även flygbiljetten måste så klart betalas. Tillsammans kan det här bli ganska mycket pengar. CSN betalar även de ut pengar i en klump, men troligtvis först efter att allt ovanstående är betalat.

Under resan

Den första punkten att reda ut i det här avsnittet är nog när resan egentligen ska börja. Jag valde att åka ungefär två veckor innan skolan började för att hinna komma in i rutinerna och öva språket lite. De flesta andra kom dock precis innan skolan började.

För de som åker tidigare gäller det att tänka på det här med boende en gång till. Skolans boende öppnar inte förrän strax innan skolan startar, och då kostar det ändå ganska mycket att bo där tills skolan verkligen startar. Jag valde att bo på YMCA-YWCA de första två veckorna. Stället lämnar en hel del att önska, men i det stora hela var det okej. Några andra utbytesstudenter bodde på Jail Hostel som är ett ombyggt fängelse.

När jag hade kommit tillrätta var det dags att registrera sig på skolan. I samband med det visade det sig att mina kursval inte hade behandlats alls utan att jag själv fick söka kurserna på plats. Detta visade sig inte helt enkelt eftersom jag i samband med detta upptäckte att kurserna jag hade valt när jag var i Sverige inte alls stämde. I det stora hela fick jag göra om hela mitt kursval på plats. Det visade sig dessutom att jag inte hittade kurser på min nivå men med ett personligt godkännande från den ansvariga professorn fick jag läsa en kurs som egentligen ansågs vara för avancerad.

Efter det initiala strulet flöt allting på. Det var lite ovant att studera där, men det gällde bara att hänga med. Allt gick jättebra och kurserna var bra. Språket var inget problem. I staden pratar alla engelska och i skolan finns all information både på franska och på engelska.

Tips: Om någon kurs innefattar grupparbete (vilket är ganska troligt) är ett bra tips att försöka hamna med kanadensare. Det är annars lätt att bara grupperas ihop med andra utbytesstudenter. En nackdel, förutom att du inte får träffa kanadensare och att de andra utbytesstudenterna kanske inte vet vad som egentligen krävs för en kurs, är att de eventuellt inte är så ambitiösa. ("Det är ingen fördom om det är sant...")

Under terminen anordnar skolan ett antal utflyter. Jag åkte på en valskådarresa till Tadoussac som även innefattade ett besök i staden Quebec. Den resan var något av det häftigaste jag gjorde när jag var i Kanada (förlovade mig var en annan).

Tips: Åk på valskådning (men ta med varma kläder)!

Det är även troligt att utbytesstudenter grupperar ihop sig och ordnar utflyter. Tyvärr hann jag inte med att följa med på så många sådana, men jag rekommenderar dem ändå. Så här i efterhand ångrar jag lite att jag inte följde med på fler resor.

Som sista punkt under den här rubriken ska jag säga lite mer om boendet. Som jag skrev tidigare bestämde jag mig för att bo på det boende som skolan ordnade. Huset jag bodde i, Marchand, hade 15 våningar varav det fanns rum på 14 av dessa. Våningarna var sedan grupperade två och två, där varje våningspar hade gemensamt vardagsrum, kök och hiss(!).

Det största problemet med boendet tycker jag var delandet av köket. I huvudsak kan nog köksproblemet delas upp i fyra delproblem. För det första var det väldigt ofta upptaget. Det fanns åtta köksplattor, men ett antal av dessa var från början trasiga. Totalt hade vi kanske fem fungerande plattor och eftersom vi var över 45 personer som delade på dessa blev det ganska trångt. För det andra var det ganska svårt att hålla köket rent. Det räcker med att några personer lämnar sina odiskade saker för att det ska bli väldigt trångt och äckligt. För det tredje fanns inget alls att tillgå i köket. Tack vare exempelvis underbara IKEA går det att köpa det nödvändigaste, men det blir ändå mycket att inhandla. Dessutom går det inte att förvara saker i köket, så sakerna måste bäras till och från köket vid varje session. För det fjärde var, som jag skrev, de flesta andra utbytesstudenter. Och de flesta utbytesstudenter kommer från Frankrike. Sammantaget betyder det här att konversationsspråket i köket troligtvis är franska, vilket gör att det är lätt att känna sig lite utanför. Detta var enda tillfället då jag kände att jag skulle ha behövt kunna franska.

För de som tycker att det verkar trevligt att trängas med många människor i ett smutsigt kök och försöka laga mat utan vettiga prylar samtidigt som alla runt dig pratar ett språk du inte förstår, är köket perfekt. För andra kan snabbmat vara ett alternativ. Det går att hitta relativt billiga och inte allt för onyttiga alternativ.

När terminen närmade sig sitt slut stod det att alla som bodde på skolan var tvungna att flytta ut sina saker inom ett dygn efter sin sista tenta. Det kan vara bra att veta att det här inte gäller utbytesstudenter.

Efter resan

När tentorna var avklarade var det inte långt kvar tills det var dags att åka hem igen. Det var väldigt skönt att komma tillbaka till familj och vänner. Det var även ganska skönt att få komma tillbaka till KTH där allt var välbekant och tryggt.

Jag måste dock erkänna att jag saknar Kanada ibland och jag absolut tänker åka tillbaka någon gång. Kanada är ett fantastiskt land med ett fantastiskt folk. Att ha bott där i ett knappt halvår är absolut något som jag kommer att bära med mig hela livet – och rekommendera andra att göra.

Vad det gäller praktiska detaljer efter hemkomsten gäller det att beställa rätt blankett från CSN. Efter några års studier är det lätt att vänja sig vid att CSN skickar hem en förifylld blankett. Efter utlandsstudier kommer dock ingen sådan så det gäller att ordna det själv.

Även processen för att tillgodoräkna poängen ska dras igång. Detta ska troligtvis inte vara några problem om rutinerna kring Learning Agreement har följts. Värt att notera är dock att en kanadensisk heltid innefattar 12 till 15 credits. Studenter ska hålla sig inom det intervallet, men eftersom kurser är olika långa sätter de inte en exakt gräns. I Sverige, eller i alla fall på KTH, ignoreras intervallet och gränsen sätts till 15 credits.

Att tillgodoräkna sig 20 poäng kan alltså vara lite svårt om du inte antingen lyckas plocka kurser för exakt 15 poäng (eller lyckas övertala värduniversitetet att få läsa mer, vilket alltså normalt inte är okej). Att läsa mer än heltid skulle jag dock inte rekommendera. Offra några poäng för att få mer tid att utforska landet.

Jag har mycket att säga om landet, staden och skolan, men samtidigt vill jag inte göra den här rapporten för lång. Jag väljer därför att sätta stopp här, men jag svarar gärna på frågor. Min e-postadress finns angiven högst upp i detta dokument. Slutligen rekommenderar jag alla att åka till Kanada och University of Ottawa. Au revoir!

Kommentarer

lukas (070516)
Jag fick några tankar av det jag läst, mest av stilen "jag håller med". Jag tänkte inte skriva om så mycket (min reserapport kommer i höst), men jag vill omnämna antalet poäng. I Nederländerna kör de med ECTS, vilket betyder 30 poäng per termin (något som numera även känns igen från Sverige). Dock rekommenderar skolan alla utbytesstudenter att inte välja mer än 20-25 poäng just för att få mer tid för vad ett utbyte handlar om: att möta människor. Jag har inte helt följt det, men det fungerar även bra om du prioritera ned kurserna lite (högsta betyg behövs inte uppnås). Som du säger, att resa med andra utbytesstudenter är något mycket trevligt, och gör året/halvåret så mycket trevligare.

Peter (070516)
Kan passa på att nämna att samma rekommendationer gällande poängen som lukas skrev om ovan även gäller på Technische Universität i Berlin. Tror inte så många följer det dock eftersom poängen är relativt lätthämtade. Mer om det i min rapport som också kommer i höst!

Niklas Udd (070516)
Vilka cliff-hangers ni kommer med. :) Nu får ni se till att länka till era rapporter i höst när de är färdigskrivna.

Lukas (070519)
En fråga som kom till mig: Vad var det för försäkring du behövde skaffa? Kammarkollegiets försäkring är, efter vad jag kunnat se, rätt heltäckande. möjligen skulle en försäkring behövas för resor utanför landet, för det täcker den inte.

Niklas Udd (070522)
Den försäkringen jag fick köpa på plats täckte faktiskt inte heller resor utanför landet (egentligen knappt ens utanför provinsen). Skolan hade dock som policy att *alla* skulle ha den oavsett andra försäkringar. Några år tidigare vet jag att ett par svenskar bråkade med skolan om att inte behöva betala, men jag tror inte att de lyckades.

Jag bråkade dock inte så mycket utan tänkte att det kunde vara skönt att ha en extra backup. Skolan hade exempelvis ett eget sjukhus där det bara var att visa upp försäkringskortet. Att, om något hände, börja försöka förklara varför jag inte hade något skulle nog vara ganska jobbigt.

Skriv en kommentar till den här sidan