Denna sida uppdateras ej längre. Numera bloggar Niklas Udd på Enligt Niklas (enligtniklas.se). För nyare texter och mer aktuell information bör du gå dit.

Gå till Enligt Niklas (Niklas Udds nya blogg)

udd.be

Meny:

• Välkommen
• Om mig
• Artiklar

Sök
Bläddra

• Kontakta

Relaterat

- Varför Sverigedemokraterna har fel om kvinnors trygghet (också)

Nyckelord på bloggar.se

- sverigedemokraterna
- val 2010

Citera texten

Naturligtvis får du citera denna text, men glöm då inte att lägga in lämpliga hänvisningar. Om du vill får du dessutom gärna skriva en kommentar om att du har citerat texten.

Slumpvalda artiklar

- Finn fem fel i låtar
- En helg i New York (lördag)
- Könsorättvisor i skönlitteratur -- synliggörande eller cementerande?

Varför Sverigedemokraterna har fel om jobben (också)

Publicerad: 2010-09-12
Kategori(er): politik

Svenska jobb ska gå till svenska medborgare. Det kräver Sverigedemokraterna i det reklamutskick de gjorde förra veckan. [1] Det är ett kraftfullt uttalande -- bortsett från att det är helt tvetydigt vad som egentligen är ett "svenskt" jobb.

De skulle kunna mena att ett jobb på ett svenskt företag är ett svenskt jobb. Det borde i så fall i förlängningen innebära att alla som jobbar på ett företag ska komma från det land där företagets ägande finns. Menar SD att IKEAS ungefär 135 000 anställda [2] alla ska komma från Nederländerna? (IKEA ägs av en stiftelse i Nederländerna [2].) Det låter inte speciellt genomtänkt.

Det skulle också kunna innebära att jobb i Sverige ska gå till svenskar. Förlängningen av det borde vara att jobb i ett land ska gå till människor i det landet. När H&M expanderade till Japan för två år sedan hette landschefen Christine Edman [3] -- ett inte typiskt japanskt namn. På samma sätt hette landschefen för Storbritannien Stefan Persson när företaget etablerade sig där [4, 5]. Det är troligtvis inte helt ovanligt att ett företag som vill gå in i ett nytt land gör det delvis med hjälp av människor från länder där företaget redan är etablerat. Vill SD sätta stopp för H&Ms, och troligtvis många andra företags, globala expansion? Det låter faktiskt inte speciellt genomtänkt det heller.

Men vänta, det kan förstås vara så att svenskar behövs på nederländska IKEA-varuhus i Sverige och på H&M-butiker i Japan av den enkla anledningen att svenskar helt enkelt är överlägsta. Alltså svenskar kan ha icke-svenska jobb (eftersom icke-svenskar inte klarar av dem), men däremot ska inga icke-svensk ha svenska jobb (eftersom svenskar är bäst). Så verkar i alla fall inte företagen resonera, för om Sverigedemokraternas krav skulle gå igenom skulle flertalet stolar stå tomma i Scanias styrelserum [6]. (Ifall det var lite för subtilt så säger Scania på sin hemsida att de är "övertygade om att mångfald är en framgångsfaktor" [7].)

Förutom kravet att svenska jobb ska gå till svenskar innehåller utskicket ett uttalande från Erik Almqvist ("arbetsmarknadspolitisk talesman"). Han säger så här: "Samtidigt konkurreras svenska löntagare ut av billig importerad arbetskraft och diskrimineras till förmån för nyanlända invandrare." [1] Påstående att etniska svenskar diskrimineras på arbetsmarknaden till förmån för invandrare är ju lite uppseendeväckande, varför det är väldigt synd att källhänvisningarna lyser med sin frånvaro (i vanlig ordning). Troligtvis har det en enkel förklaring dock: uppgifterna stämmer inte. Tillgänglig forskning säger däremot raka motsatsen, alltså att invandrare är strukturellt diskriminerade på arbetsmarknaden [8, 9, 10].

Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik skulle med andra ord sätta käppar i hjulen för det sätt som IKEA, H&M och Scania -- tre av "Sveriges" kanske mest framgångsrika företag -- arbetar på idag. Dessutom är den tvetydig ("svenska jobb"?) och innehåller direkta felaktigheter.

Därför har Sverigedemokraterna fel om jobben (också).

Källor

[1] Sverigedemokraterna (2010). Reklamutskick till alla hushåll i Sverige.
[2] Wikipedia (2010). Ikea [www]. Hämtat från <http://sv.wikipedia.org/wiki/Ikea>. Hämtat den 12 september.
[3] Dagens Nyheter (2008). Rekordkö när H&M öppnade i Tokyo [www]. Hämtat från <http://www.dn.se/ekonomi/rekordko-nar-hm-oppnade-i-tokyo-1.691447>. Hämtat den 12 september.
[4] H&M. H&M:s styrelse [www]. Hämtat från <http://www.hm.com/se/finansiellinformation/bolagsstyrning/styrelse__corporategovernenceboardofdirs.nhtml>. Hämtat den 12 september.
[5] Wikipedia (2010). Hennes & Mauritz. Hämtat från <http://sv.wikipedia.org/wiki/Hennes_%26_Mauritz>. Hämtat den 12 september.
[6] Scania. Styrelsens sammansättning [www]. Hämtat från <http://se.scania.com/scania-group/bolagsstyrning/styrelse/styrelsens-sammansattning/>. Hämtat den 12 september.
[7] Scania. Mångfald [www]. Hämtat från <http://karriar.scania.com/scania-som-arbetsgivare/mangfald/>. Hämtat den 12 september.
[8] Det blågula glashuset - strukturell diskriminering i Sverige (2005). Statens offentliga utredningar 2005:56. Kan hämtas från <http://www.sweden.gov.se/sb/d/108/a/46188>.
[9] de los Reyes, Paulina (2006). Arbetslivets (o)synliga murar. Statens offentliga utredningar 2006:59. Kan hämtas från <http://www.sweden.gov.se/sb/d/6155/a/64815/>.
[10] Neergaard, Anders (2006). På tröskeln till lönearbete - Diskriminering, exkludering och underordning av personer med utländsk bakgrund. Statens offentliga utredningar 2006:60. Kan hämtas från <http://www.sweden.gov.se/sb/d/6155/a/64822>.