Flytten till skolan (del 2)
I Flytten till skolan (del 1) berättade jag om vad som hände fram till att jag hittade fram till mitt rum. I dag ska jag berätta resten och passa på att visa lite bilder från mitt nya hem.
Jag går rakt på sak och börjar med en bild på min dörr. Är det inte charmigt?
Min rumsdörr. (Prickigheten beror nog på att jag dels var lite trött i mina armar och dels på att belysningen i korridoren är svag. Dörren är alltså inte prickig och korning.) Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
Väl inne på mitt rum är det första jag ser, på golvet, ett reklamblad för en pizzeria.
Pizzareklam. Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
Hur som helst, hur såg då rummet ut när jag lyfte blicken från golvet? Ja, först och främst var det mindre än mitt rum på YMCA-YWCA. I gengäld var det mycket fräschare.
Bilder från mitt rum. Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
Som ni kanske kan se på bilden står det ett lite udda placerat kylskåp på mitt rum precis vid dörren. Det är ett kylskåp som jag har hyrt för att kunna ställa min mat på något ställe. I köket finns det nämligen inget förvaringsutrymme alls. Detta innebär alltså att allt måste finnas i det egna rummet, vilket gör ett egenhyrt kylskåp till något väldigt bra.
Tyvärr visade det sig att just det här kylskåpet nog hade varit med om bättre dagar. Som ni kan se såg det inte så fint ut utanpå och tyvärr var det inte bättre på insidan. Det luktade illa och var ostädat.
Mitt kylskåp. Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
Eftersom jag inte var så nöjd med det här tilltygade och illaluktande kylskåpet mejlade jag, strax efter elva på kvällen, företaget som jag hyrde det av. Jag bifogade också lite bilder för att visa vad jag menade. Inom en minut (jag överdriver inte och har dubbelkollat tidsstämplarna) svarar de med att de naturligtvis ska byta ut det. De kan göra det redan nästa dag om jag bara kommer ned och möter dem vid entrén till mitt hus. Jag gör det och de byter ut mitt kylskåp. Efteråt ber de dessutom om ursäkt via mejl. Antingen blev mitt första mejl lite väl ilsket eller så har de bara väldigt bra rutiner för sånt här. Mitt nya kylskåp är väldigt fint, brummar sött och verkar kyla saker som står i det. Jag är jätteglad! (Det kan finnas andra orsaker till min glädje också, men ändå. Kylskåp är en bra sak!)
Hur ser då utsikten ut? Jodå, nog har jag så gott som sjötomt allt.
Utsikt från mitt fönster. Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
På rummet har jag förresten en telefon. Som en liten service finns det redan inmatade snabbnummer i den.
Vad bra att alla de viktiga numren redan är där. Med två snabbmatskedjor som snabbval och pizzareklam på golvet borde jag väl överleva? Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
På snabbnummer tio finns skolans egen poliskår. Ja, det är klart vi har en sån. Suddigheten är dock oroande. Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
Och om jag tröttnar på Kanada kan jag trycka på knapp sex och hyra en lägenhet i Tyskland. (Ja, det var lite internt. För hint, se den här nyheten i Peters resedagbok. Peter är en klasskompis från KTH.) Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
Utöver telefon ingår även badrum och toalett. På varje våning finns en sådan avdelning för damer och en för herrar. Varje avdelning i sin tur består av två duschar, tre handfat och en toalett. Vad det gäller handfaten är de lite speciella.
Ett handfat. Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
Det tog ett tag innan jag förstod hur jag skulle göra för att få vatten ur en sån här. Jag testade att vrida på vridmanicken åt båda håll utan att lyckas. Till slut visade det sig dock att vridmanicken även går att skjuta framåt. Temperaturen regleras genom att vrida och vattenmängden genom att skjuta.
Den observanta kanske noterade att det fanns något som såg ut som en knapp brevid handfatat. Det gör det.
En knapp. Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
Vad knappen gör har jag ingen aning om, men jag har tryckt på den några gånger. Det kändes logiskt att göra så. Kreativa och/eller korrekta förslag på vad knappen kan tänkas vara till uppmuntras.
Handfaten är således någorlunda under kontroll. När det sen kommer till planeringen av badrummen så vettesjutton. En toalett, är inte det lite lite? Vi är liksom tjugofem personer i den här korridoren. I och för sig kan vi väl säga att könsfördelningen är ungefär jämn vilket "bara" ger 12,5 person per toalett, men ändå.
Nu kan ju för övrigt vän av ordning tycka att det vore bättre att låta alla dela på två toaletter. Köteorin säger ju oss att det skulle minska medelväntetiderna för en nödig student. Men, men... Det är ett hårt jobb, men någon måste ju upprätthålla dikotomierna. Om inte vi gör det, vem gör det då? (Alla andra?)
När det gäller just planering är planeringen av mitt rum väldigt innovativ. Sex av de åtta eluttagen sitter nämligen (nära) bakom den här diskreta plattan. Det är lite opraktiskt.
Platta. Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
Hur som helst, vem behöver el när det är så fint utomhus? Just utomhus ser för övrigt ut så här.
Mitt hus utifrån. På den övre bilden syns ingången och på den undre själva boendehusen. Jag bor huset längst bort. Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
För er som undrar ifall det kan bli lite rörigt när alla i ett hus håller på att flytta in samtidigt så kan jag bekräfta det. Det kan bli ännu rörigare om det inte bara är ett hus i grannskapet det gäller utan tre, dessutom ganska höga. Som extra krydda på moset är det en gemensam entré för alla tre husen. Men kaos har också sin charm.
I den gemensamma entrén, eller i alla fall i anslutning till den, finns även ett café och en (o-liten) tvättstuga.
Har inte alla ett eget café i sin trappuppgång? Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
En, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta, många! Foto: Niklas Udd (mobilkamera)
Sista tänkte jag säga några ord om de där andra tjugofyra i korridoren också. Jag tar det i kronologisk ordning. Den första jag träffade var en fransk utbytesstudent. Hon var trevlig, men pratade inte så mycket engelska. Och jag pratar ingen franska. Så det blev väl ingen jättelång konversation, men hon verkade glad. Efter det träffade jag en person som jag pratade med en liten stund. Han visade sig komma från Danmark och bor nu strax brevid mig. Vi har sprungit på varandra några gånger i dag också och det är trevligt. Hur som helst, i går var jag glad i hågen och ville träffa mina nya grannar så jag gick ut i köket för där verkade några vara. Tre personer var där och vi pratar med varandra ett tag. Sen kommer den här lilla förvåningen:
Jag: Where are you from?
Någon: Sweden
Jag: All of you...?
De: Yes.
Jag: Jaha, hej på er.
Det var ju ganska förvånande att träffa tre svenskar bara så där. De hade även träffat andra så nu är vi tydligen minst åtta. Vi har som en liten kolloni här eller nåt.
Kanadensare ska det tydligen också finnas här och i dag hittade jag två stycken. Den ena var en person från franska delen och den andra en person från den engelska. Jag har inte pratat så mycket med någon av dem, men de verkade trevliga båda två.
Nu ska jag snart gå och lägga mig för att orka upp i morgon då jag tänkte försöka vara med på lite mottagningsaktiviteter för förstaårsstudenter. Jag går ju egentligen inte alls första året, men eftersom jag är ny här tänkte de att jag kunde vara med.
Kommentarer
Peter (060904)
Haha, Caspar alltså. Han är överallt!
Tycker du inte det är lite väl lyxigt med en säng förresten?
Niklas Udd (060905)
Ja, det är en luring den där Caspar. I dag delade han, enligt anslag, tydligen ut kartonger också. Tyvärr fastnade inget av anslagen på bild.
Att ha säng verkar här i Kanada ingå i "the basic stuff", men nog är det lyxigt allt. Det är inte klokt vad exklusivt Sverige kommer att kännas sen förresten. BÅDE kylskåp och säng anses som standard.
Skriv en kommentar till den här sidan