Denna sida uppdateras ej längre. Numera bloggar Niklas Udd på Enligt Niklas (enligtniklas.se). För nyare texter och mer aktuell information bör du gå dit.

Gå till Enligt Niklas (Niklas Udds nya blogg)

Meny:

Sök
Bläddra

Relaterat

- Höstens förändringar på KTH

Nyckelord på bloggar.se

- betyg
- examensarbete
- exjobb

Citera texten

Naturligtvis får du citera denna text, men glöm då inte att lägga in lämpliga hänvisningar. Om du vill får du dessutom gärna skriva en kommentar om att du har citerat texten.

Slumpvalda artiklar

- Anonym lapp om urinerande psykopat
- Ett välgörenhetsprojekt helt i min smak
- Gungälgens upprättelse

Taktikvälj exjobb när betyg sätts

Publicerad: 2007-12-06
Kategori(er): politik, skola

Från och med i höst kommer alla exjobb som skrivs att betygsättas. I slutändan ska ett bokstavsbetyg (a-f) sättas, men vägen dit är lite krokig. Till att börja med kommer tre olika aspekter av arbetet att bedömmas för sig där varje aspekt ges en siffra mellan noll och nio.

Av aspekterna, som ska vägas ungefär lika, är det endast (knappt) en som handlar om teknik och ingenjörskunskap. Jag tror att detta kan vara negativt för kvaliten på framtidens exjobb och jag ska nu berätta varför jag tror det. Allra först ska jag dock gå igenom lite mer bakgrundsinformation.

Aspekterna som bedöms är process, innehåll och presentation. Process handlar om att kunna planera sitt arbeta, att självständigt kunna identifiera behov av ny kunskap och att kunna sätta sig in i andra relaterade arbeten. Även förmåga att formulera konstruktiv kritik vid en oppossition vägs in.

När det kommer till innehållsaspekten handlar denna om själva problemet. Problemlösning och ingenjörsmässighet står i fokus här. Hur som helst påverkar även exjobbarens förmåga att bedöma arbetets eventuella ekonomiska, sociala och ekologiska effekter.

Den sista aspekten, presentationen, handlar om att skriva en bra rapport, att använda bra språk och att göra en bra muntlig presentation.

Jag anser att det finns en risk att den här betygsättningen kommer att göra att fokus flyttas för mycket från den vetenskapliga delen av arbetet till allt omkring. För att visa vad jag menar tänker jag ta två exempel: null-arbetet och relativitetsteorin.

Null-arbetet innebär att inte göra något (vetenskapligt) alls. Att få ett högt processbetyg är troligtvis inte alls svårt. Att planera tidsåtgången för att inte göra något alls är lätt. Detsamma gäller för att identifiera behov av ny kunskap. Att få en nia här ligger nära till hands. Något vetenskapligt arbete finns ju inte så där torde betyget bli ganska lågt, men att bedöma ekonomiska, sociala och ekologiska effekter borde kunna göras väldigt exakt. Nåväl, låt oss anta att betyget här ändå blir en nolla. Hur bra presentationen blir kan vi inte veta, men låt oss anta att den här personen är en fena på språket både i skriftlig och muntlig form. Både rapporten och presentationen går bra och personen får en nia. Totalt har vi här alltså 18 poäng för detta arbete.

Relativitetsteorin innebär att komma på relativitetsteorin, alltså det Einstein gjorde. När Einstein började med exjobbet visste han dock inte hur lång tid det skulle ta att vända upp och ned på stora delar av forskarvärlden. Det hela drog ut på tiden avsevärt och vär vän Einstein fick en nolla på processen. Innehållet däremot blev en klockren nia (under förutsättning att Einstein hittade en examinator som fattade vad han höll på med). Lyckan vände dock och när det var dags för sista aspekten, den gällande rapport och presentation, gick det återigen sämre. Einstein skrev en kladdig rapport (sant!) och var ingen vidare talare. Nolla. Totalt gav den här arbetsinsatsen nio poäng.

Som vi ser nu verkar det helt enkelt som att null-arbetet var dubbelt så mycket värt som relativitetsteorin -- och det kan väl ändå inte vara meningen. Naturligtvis är det här ett tillspetsat exempel dock. I verkligheten tror jag inget av de här två exjobbsförslagen skulle ha blivit godkända, men jag tycker ändå att det är en intressant jämförelse. I praktiken tror jag nämligen att det här kommer att få med sig några olyckliga följder.

Inte våga ta risker. De arbeten med störst risker är troligtvis de som är svårast att planera -- och planeringen kommer ingen vilja misslyckas med.

Välja svenska framför engelska. Det är troligtvis mer lärorikt för exjobbaren att skriva en rapport på engelska med ett fåtal språkliga fel, än att skriva en rapport på perfekt svenska. Betygsmässigt kommer dock belöningen att vara det omvända vilket jag tror kommer att få folk att välja det säkrare alternativet.

Hålla sig till den enkla, utstakade vägen. Ibland händer det att möjligheter som först inte var synliga dyker upp under vägen. Det är jätteviktigt att passa tider, men att inte göra något märkvärdigt i tid är sämre än att göra något extraordinärt på lite längre tid än beräkat. Ibland händer det att riktigt bra saker drar ut på tiden. (Se bara på Windows Vista...)

Sammanfattningsvis tror jag alltså att betyg på exjobb riskerar att göra exjobben mindre risktagande och därför enklare och av mindre vetenskapligt värde.

(Det var ett tag sedan jag skrev den här texten och under tiden som har gått kan policyförändringar ha skett. Jag vill med det här inlägget bara öka intresset för frågan.)