Denna sida uppdateras ej längre. Numera bloggar Niklas Udd på Enligt Niklas (enligtniklas.se). För nyare texter och mer aktuell information bör du gå dit.

Gå till Enligt Niklas (Niklas Udds nya blogg)

Meny:

Sök
Bläddra

Citera texten

Naturligtvis får du citera denna text, men glöm då inte att lägga in lämpliga hänvisningar. Om du vill får du dessutom gärna skriva en kommentar om att du har citerat texten.

Slumpvalda artiklar

- Tidningars moral och samhällsansvar
- Höstens kurser och schema
- Slutsatser om musik

Bra att veta om skolsystemet här

Publicerad: 2006-10-31
Kategori(er): Kanada, skola

Jag tänkte att jag skulle försöka sammanfatta det viktigaste om skolsystemet här så att andra som eventuellt vill studera här kan få lite mer på fötterna. Det kan vara bra att vara förberedd på den här fronten eftersom systemet här är lite annorlunda från vad jag var van vid.

Först ska jag lägga in en brasklapp dock. Det jag skriver har gällt för mig, men jag kan inte lova om det alltid stämmer utanför min skola (School of Information Technology and Engineering), min fakultet (Faculty of Engineering), mitt unversitet (University of Ottawa, min stad (Ottawa) och min provins (Ontario).

Studenter är på någon av nivåerna undergraduate eller graduate där den senare är den mest avancerade. För att få söka till graduatenivån måste du uppfylla vissa krav, bland annat hur många år du måste ha läst på ditt program i Sverige. De flesta utbytesstudenter är på undergraduatenivå.

Även kurserna är uppdelade i dessa två kategorier. Undergraduatestudenter kan få läsa graduatekurser, men då ska den professor som är ansvarig för kursen ge sitt personliga godkännande. Kurserna håller på (minst) en hel termin och alla börjar och slutar samtidigt. När det gäller schemat så är det lika för varje vecka under hela terminen.

Som undergraduatestudent ska du ta mellan 12 och 15 poäng per termin, och som graduatestudent mellan 6 och 9 (läs mer). Vilken nivå dina faktiska kurser är på spelar dock ingen roll. (Det är alltså fullt möjligt att två studenter läser exakt lika mycket, men den ena läser heltid och den andra halvtid. Det är således lite ofördelaktigt att vara undergraduatestudent och läsa graduatekurser, men det kan vara värt det.)

En typisk kurs består ofta av två tentor, utöver inlämningsuppgifter, labbar och dylikt. Den första tentan brukar hållas ungefär i mitten av terminen och därför kallas den midterm. Den andra, som kallas final, hålls i slutet. Mittententan brukar handla om det som kursen har gått igenom så långt, medan den sista handlar om hela kursmaterialet.

I början av kurserna anges normalt procentsatser för hur mycket vardera av dessa bägge tentor värderas. Exempelvis kan midterm vara värd 25 % och final 50 %. Även andra moment, som inlämningsuppgifter, får procentsajtser. Detta motsvarar hur stor del av slutbetyget som respektiva moment motsvarar.

Det där var en väldigt grov och snabb sammanfattning av systemet här, men förhoppningsvis gav det lite kött på benen till någon.